Category: Generellt

Observera att dessa är möjliga, och inte garanterade, skador/effekter. Vissa skador kan ha dödlig utgång. Om du tror att ett visst vapen kan komma att användas på en aktion, ta reda på hur du behandlar dess skador som finns listade här.

1. Polisens allmänna vapen
2. Polisens vapen för att kontrollera en folkmassa
3. Begreppsförklaring

Polisens allmänna vapen
Batong: inre blödningar, sår, frakturer, hjärnskador, mjukdelsskador

Pepparsprej: ögonen stängs ofrivilligt, ökad snorproduktion, brännande smärta på huden men framförallt i slemhinnor, hostningar, andningssvårigheter

Elchockvapen: andnings/hjärtstopp, brännskador, sticksår, sekundära skador från att ramla

Skjutvapen: skottskador (inre och yttre blödningar), frakturer, sekundära fallskador

Handfängsel: handfängselneuropati, skrapsår, mjukdelsskador, vid ytterligare våld medans handfängslad kan handledsfrakturer ske och axlarna gå ur led

Polisens vapen för att kontrollera en folkmassa
Tårgas: brännande känsla i slemhinnor/på huden, ökad tår/snor/salivproduktion, hostningar, illamående, kräkningar, yrsel, svimning, andningssvårigheter, ögonen stängs ofrivilligt, huvudvärk, ökad puls, bränn/hjärn/ögonskador från behållaren

Hundar: sticksår, rivsår, krossade ben, mjukdelsskador, MRSA infektion

Hästar & fordon: inre blödningar, sår, frakturer, hjärnskador, mjukdelsskador, klämskador

Gummikulor: skadad hud, märken, blåmärken, permanent synskada/testikelskada, skottskadeliknande skador, sekundära fallskador

Distraktionsgranater & rökgranater: panik, temporära/permanenta syn/hörselskador, förlust av balans, sprängskador, brännskador, ögonskador, skador från explosionen samt splitter, sekundära skador från en “stampede”/panikrusning

Begreppsförklaring
Frakturer: Brutna ben, benbrott

Handfängselneuropati: Neuropati (nervsmärta, pirrande känsla, domningar) i handen till följd av handfängsel

Klämskador: Skador till följd av att kroppen trycks ihop

Mjukdelsskador: Skador på muskler, ligament, senor, nerver, fett och blodkärl, kroppens mjuka delar

Sekundära skador: Skador som uppkom till följd av att vapnet användes men inte vapnet i sig, exempelvis fallskador

Splitter: Metallfragment som slungas ut av en explosion

Sprängskador: Skador till följd av en explosion

Se till att ha ätit, druckit vatten, sovit, vilat och tagit mediciner du behöver
Kläder efter väder (minskad risk för värme- och köldskador)
Undvik tamponger (ökad risk för toxic shock syndrome ifall du inte får möjlighet att byta)
Undvik linser, hudkräm, oljebaserad solkräm och smink (dessa gör så att pepparsprej och tårgas fastnar)

1. Steg-för-Steg
2. Tystnadsplikt och polisen

1
Steg-för-Steg
1. Uppge kort vad som har hänt
2. Berätta exakt var du befinner dig
3. Uppge ditt telefonnummer
4. Informera operatören om du har kunskap inom första hjälpen/sjukvård
5. Berätta viktiga detaljer om den skadade så som andning, medvetande, symtom
6. Lägg aldrig på förrens operatören säger åt dig att göra det
7. Anta att polisen kommer, varna kamrater omkring och ta bort olagliga saker

2
Att tänka på kring polisen och tystnadsplikt

Operatörerna på 112 har INTE tystnadsplikt. De får föra vidare det du säger till polisen. Dessutom vill du kanske undvika att få dit polisen. Istället för “min kompis har tagit en överdos”, säg “min kompis är medvetslös och andas svagt”.

Ambulanspersonalen HAR tystnadsplikt men får bryta den när det gäller personer under 18 år eller brott som kan ge över ett års fängelse. Generellt anses det säkert att berätta för ambulanspersonal vilka substanser en person har tagit.

Vad är ens första hjälpen?
Första hjälpen är den hjälp allmänheten ger en skadad/sjuk person på plats innan eventuell professionell personal anländer. I vissa fall behövs inte professionell hjälp om det handlar om mindre skador, och ibland finns den inte att tillgå av olika skäl. Fokuset är att upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner (cirkulation, andning tex.), lindra och hindra vidare skadeutveckling. Exempel kan vara hjärt- och lungräddning (HLR), att stoppa stora blödningar och mindre åtgärder som att hjälpa en person som blivit pepparsprejad eller fått ett litet sår.

Varför är det bra att lära sig det som aktivist?
Aktivister är utsatta både i vardagen men främst på aktioner för våld av polisen och andra fascister/nazister. Att veta hur du kan hjälpa dina kamrater, och även dig själv, som blir skadade gör så att kampen kan fortsätta och att vi tar bättre hand om varandra. Det leder i sin tur till att vi kommer närmare våra politiska mål. Det är alltså gynnsamt både kortsiktigt och långsiktigt samt från de politiska och kamratliga/relationella perspektiven.

Hur kan en lära sig första hjälpen?
Det finns många sätt, digitala och fysiska, gratis och betalda. På AFH:s hemsida finns massor med länkar till gratis material/utbildningar under “Resources”. Ett annat sätt är att lära sig av kamrater som redan kan det. Via Aktivistisk Första Hjälpen kommer du kunna lära dig första hjälpen som är relevant för aktivister.