Polisens vapen och dess skador/effekter

Observera att dessa är möjliga, och inte garanterade, skador/effekter. Vissa skador kan ha dödlig utgång. Om du tror att ett visst vapen kan komma att användas på en aktion, ta reda på hur du behandlar dess skador som finns listade här.

1. Polisens allmänna vapen
2. Polisens vapen för att kontrollera en folkmassa
3. Begreppsförklaring

Polisens allmänna vapen
Batong: inre blödningar, sår, frakturer, hjärnskador, mjukdelsskador

Pepparsprej: ögonen stängs ofrivilligt, ökad snorproduktion, brännande smärta på huden men framförallt i slemhinnor, hostningar, andningssvårigheter

Elchockvapen: andnings/hjärtstopp, brännskador, sticksår, sekundära skador från att ramla

Skjutvapen: skottskador (inre och yttre blödningar), frakturer, sekundära fallskador

Handfängsel: handfängselneuropati, skrapsår, mjukdelsskador, vid ytterligare våld medans handfängslad kan handledsfrakturer ske och axlarna gå ur led

Polisens vapen för att kontrollera en folkmassa
Tårgas: brännande känsla i slemhinnor/på huden, ökad tår/snor/salivproduktion, hostningar, illamående, kräkningar, yrsel, svimning, andningssvårigheter, ögonen stängs ofrivilligt, huvudvärk, ökad puls, bränn/hjärn/ögonskador från behållaren

Hundar: sticksår, rivsår, krossade ben, mjukdelsskador, MRSA infektion

Hästar & fordon: inre blödningar, sår, frakturer, hjärnskador, mjukdelsskador, klämskador

Gummikulor: skadad hud, märken, blåmärken, permanent synskada/testikelskada, skottskadeliknande skador, sekundära fallskador

Distraktionsgranater & rökgranater: panik, temporära/permanenta syn/hörselskador, förlust av balans, sprängskador, brännskador, ögonskador, skador från explosionen samt splitter, sekundära skador från en “stampede”/panikrusning

Begreppsförklaring
Frakturer: Brutna ben, benbrott

Handfängselneuropati: Neuropati (nervsmärta, pirrande känsla, domningar) i handen till följd av handfängsel

Klämskador: Skador till följd av att kroppen trycks ihop

Mjukdelsskador: Skador på muskler, ligament, senor, nerver, fett och blodkärl, kroppens mjuka delar

Sekundära skador: Skador som uppkom till följd av att vapnet användes men inte vapnet i sig, exempelvis fallskador

Splitter: Metallfragment som slungas ut av en explosion

Sprängskador: Skador till följd av en explosion

Prep inför aktioner för att förebygga skada/sjukdom

Se till att ha ätit, druckit vatten, sovit, vilat och tagit mediciner du behöver
Kläder efter väder (minskad risk för värme- och köldskador)
Undvik tamponger (ökad risk för toxic shock syndrome ifall du inte får möjlighet att byta)
Undvik linser, hudkräm, oljebaserad solkräm och smink (dessa gör så att pepparsprej och tårgas fastnar)

Stabilt sidoläge

Stabilt sidoläge är en position som en lägger medvetslösa personer som andas normalt i.
Denna position håller en öppen luftväg och förhindrar att en person kvävs om hen kräks.
Du får reda på en persons andning och medvetande genom L-ABC.
En annan variant används om personen misstänks ha en nack/ryggradsskada.
Öva gärna på detta med kamrater, längst ner finns en länk till en video som visar.

Steg-för-Steg
Lägg personen på rygg med armarna bredvid sig.
Ta tag i armen närmast dig och lägg ut den så den är i linje med axlarna.
Ta tag i armen längst bort från dig och lägg personens hand mot kinden som är närmast dig.
Håll kvar personens hand där och ta tag i benet längst bort från dig och vik upp det så att knäet pekar uppåt.
Ta tag i det knäet och tryck det mot dig, personen faller då mot dig.
Justera benet och armen så personen ligger stabilt med handen under kinden.
Lägg två fingrar under personens haka och en hand på pannan, luta tillbaka personens huvud.
Kolla att personen fortfarande andas genom att se, känna och lyssna.
Nu är personen i stabilt sidoläge.

Här är en video som visar stabilt sidoläge.

HLR

HLR – hjärt- och lungräddning, används på en person som inte andas. Du vet om en person andas eller inte genom att följa steget “A” i L-ABC. HLR görs för att hålla igång blodcirkulationen och syresättningen. Här beskrivs vuxen-HLR, barn-HLR görs annorlunda. Om personen har en stor blödning bör du försöka stoppa den innan du gör HLR. Ring 112 om någon inte andas.

Lägg personen på golvet/marken.
Ta av eventuella tjocka kläder som täcker bröstet.
Ställ dig på knä på personens ena sida.

Kompressioner
Placera din handlov i mitten av personens bröst och din andra hand ovanpå. Ha raka armar.
Tryck hårt ner 5-6cm och låt sedan bröstet expandera hela vägen upp igen.
Gör detta 30 gånger, i en takt av 100-120 kompressioner i minuten. Låten “Stayin’ Alive” går i denna takt. Det är förväntat att revben går sönder, fortsätt ändå.

Inblåsningar
Lägg två fingrar under personens haka och en hand på pannan, luta tillbaka personens huvud. (Görs annorlunda om personen kan ha en nack/ryggradsskada)
Nyp ihop personens näsa.
Sätt din mun tätt mot den andra personens mun.
Andas ut ett lugnt andetag och kolla att personens bröst expanderar.
Gör detta 2 gånger.

Skicka någon att hämta en hjärtstartare och avbryt inte HLR för att själv hämta en.

Repetera 30 kompressioner och 2 inblåsningar tills dess att ambulansen kommer, någon annan kan ta över, en hjärtstartare säger att du ska göra något annat, personen börjar andas eller om du inte orkar mer.

Du kan öva kompressioner på en kudde, oanvänd toarulle med en tjockare tröja i hålet eller en HLR-docka men ALDRIG på en levande person! Här är en video som visar HLR på en docka.

Hur du pratar med 112 på ett effektivt och säkert sätt i en medicinsk nödsituation

1. Steg-för-Steg
2. Tystnadsplikt och polisen

1
Steg-för-Steg
1. Uppge kort vad som har hänt
2. Berätta exakt var du befinner dig
3. Uppge ditt telefonnummer
4. Informera operatören om du har kunskap inom första hjälpen/sjukvård
5. Berätta viktiga detaljer om den skadade så som andning, medvetande, symtom
6. Lägg aldrig på förrens operatören säger åt dig att göra det
7. Anta att polisen kommer, varna kamrater omkring och ta bort olagliga saker

2
Att tänka på kring polisen och tystnadsplikt

Operatörerna på 112 har INTE tystnadsplikt. De får föra vidare det du säger till polisen. Dessutom vill du kanske undvika att få dit polisen. Istället för “min kompis har tagit en överdos”, säg “min kompis är medvetslös och andas svagt”.

Ambulanspersonalen HAR tystnadsplikt men får bryta den när det gäller personer under 18 år eller brott som kan ge över ett års fängelse. Generellt anses det säkert att berätta för ambulanspersonal vilka substanser en person har tagit.

L-ABC

L-ABC är en minnesregel för att snabbt identifiera och behandla livshotande tillstånd inom första hjälpen. Minnesregeln har olika varianter för olika målgrupper, och viktiga modifikationer görs om personen kan ha en nack/ryggradsskada. Mer om det och hur du behandlar de livshotande tillstånden som du kan upptäcka kommer i kommande inlägg. L-ABC är en mycket bra grund att kunna.

L – Livsfarligt läge
Steg 1 i inlägget “Säkerhet”, men det är optimalt att utföra alla steg i “Säkerhet”.

Kolla medvetande genom att försiktigt skaka personens axlar och säga “hallå, kan du höra mig?” Nära båda öronen. Om personen inte svarar, gå vidare till nästa steg.

A – Andning
Skapa en öppen luftväg genom att lägga två fingrar under personens haka och en hand på pannan. Luta huvudet bakåt. Kom nära personens mun med ditt huvud och kolla mot personens bröst. Se, lyssna och känn i 10 sekunder. Känner, ser eller hör du andning? Om inte, påbörja HLR. Om personen andas men är medvetslös, lägg hen i stabilt sidoläge. I båda de lägena – ring 112. Denna video visar hur en skapar en öppen luftväg på detta sätt.

B – Blödning
Dra med dina händer över hela personens kropp, helst under tjocka klädesplagg, och kolla ofta efter blod. Hittar du en stor blödning? Behandla den. Vid stora blödningar – ring 112.

C – Cirkulation
Förebygg cirkulationssvikt. Lägg personen ner på rygg. Lägg en filt eller annat runt personen. Ge INTE vatten eller mat om ambulansen kommer snart.

Exempel: person vid medvetande
L – Jag följer stegen i inlägget “Säkerhet”, personen har samtyckt. Jag vet att personen är vid medvetande för hen pratar med mig
A – Jag vet att personen har en öppen luftväg och andas för hen pratar med mig
B – Jag ser en tydlig stor blödning på armen, ringer 112 och behandlar den. Sen drar jag mina händer över hens kropp och hittar då en till blödning på benet som jag behandlar
C – Personen får lägga sig ner på en kamrats jacka och hen får min hoodie över sig

Säkerhet

Följ alltid stegen i “Säkerhet” innan du försöker hjälpa någon genom första hjälpen.

Åtgärda faror (1), MOI (2), BSI (3) & samtycke (4)
1. Se till att det är säkert för dig att hjälpa personen, kan det som skadade personen fortfarande skada dig själv eller andra? Åtgärda detta om möjligt. Om du är i en folksamling som rör sig, se till att folk runtom ställer upp sig så du inte blir trampad på. Om du blir skadad finns det ytterligare en person som behöver hjälp
2. Mechanism of Injury/Illness (MOI), det som skapat skadan, vad verkar ha hänt? Vet du om personen tex. blivit pepparsprejad, slagen, eller handlar det om sjukdomssymtom?
3. Body Substance Isolation, om det finns risk för kontaminering genom tex. öppna sår, pepparsprej på huden, använd relevant skyddsutrustning (engångshandskar, munskydd, glasögon)
4. Fråga om samtycke att hjälpa personen genom att introducera dig själv och din kunskapsnivå, om personen är medvetslös antar vi att samtyckte finns. Om personen inte vill ha din hjälp behöver du respektera detta

Exempel
1. Den skadade har blivit pepparsprejad och befinner sig nu i folkmassan igen, inga poliser eller andra fascister attackerar personen just nu. Det är säkert för mig att hjälpa personen
2. Jag såg personen bli pepparsprejad, Mechanism of Injury (MOI) är pepparsprej
3. Det finns en risk att jag får pepparsprej på mig medans jag hjälper personen. Jag sätter på mig engångshandskar
4. “Hej, jag heter X och kan första hjälpen. Får jag hjälpa dig?”

Sammanfattning
1. Se till att det är säkert för dig att hjälpa personen
2. Mechanism of Injury/Illness
3. Body Substance Isolation
4. Fråga om samtycke och respektera svaret

Första hjälpen – Vad, varför och hur?

Vad är ens första hjälpen?
Första hjälpen är den hjälp allmänheten ger en skadad/sjuk person på plats innan eventuell professionell personal anländer. I vissa fall behövs inte professionell hjälp om det handlar om mindre skador, och ibland finns den inte att tillgå av olika skäl. Fokuset är att upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner (cirkulation, andning tex.), lindra och hindra vidare skadeutveckling. Exempel kan vara hjärt- och lungräddning (HLR), att stoppa stora blödningar och mindre åtgärder som att hjälpa en person som blivit pepparsprejad eller fått ett litet sår.

Varför är det bra att lära sig det som aktivist?
Aktivister är utsatta både i vardagen men främst på aktioner för våld av polisen och andra fascister/nazister. Att veta hur du kan hjälpa dina kamrater, och även dig själv, som blir skadade gör så att kampen kan fortsätta och att vi tar bättre hand om varandra. Det leder i sin tur till att vi kommer närmare våra politiska mål. Det är alltså gynnsamt både kortsiktigt och långsiktigt samt från de politiska och kamratliga/relationella perspektiven.

Hur kan en lära sig första hjälpen?
Det finns många sätt, digitala och fysiska, gratis och betalda. På AFH:s hemsida finns massor med länkar till gratis material/utbildningar under “Resources”. Ett annat sätt är att lära sig av kamrater som redan kan det. Via Aktivistisk Första Hjälpen kommer du kunna lära dig första hjälpen som är relevant för aktivister.